Grannsamverkansskylt – var du får den och vad den gör
Den som kör genom villaområdena i Danderyd, Täby eller Åkersberga ser dem ofta: skyltar vid infarten till en gata som talar om att området har grannsamverkan. Men vad betyder skylten egentligen, och hur får man sätta upp en? Här går vi igenom det som går att säga säkert.
Skylten är ett kvitto, inte en startpunkt
Det vanligaste misstaget är att börja med skylten. Samverkan mot brott är tydliga med att det inte räcker att sätta upp skyltar. Området måste uppfylla kraven för grannsamverkan för att få använda Grannsamverkansskylten.
Det är logiskt. Skylten säger till alla som passerar att grannarna här håller uppsikt över varandras hus. Om det inte stämmer tappar skylten sin mening, både i det egna området och för alla andra områden som gjort arbetet.
Vad som krävs först
Kraven handlar i grunden om att grannsamverkan faktiskt finns. I korthet:
- Grannarna har pratat ihop sig, och en tydlig andel är med. Samverkan mot brott anger att minst hälften av de boende bör vara positiva för att det ska fungera som bäst.
- Någon har kontaktat den lokala polisen och anmält att området vill starta grannsamverkan.
- Det finns ett eller flera kontaktombud som håller i informationen.
- Grannarna har kommit överens om hur de hör av sig till varandra.
Hur det går till steg för steg beskriver vi i vår guide om att starta grannsamverkan.
Var du får skylten
Vi har inte hittat någon officiell uppgift om exakt var skylten beställs i kommunerna här eller vad den kostar, och sådant kan ändras. Det säkraste är därför att fråga polisen när ni anmäler ert område. I Polisregion Stockholm har Norrtälje en egen kontakt för grannsamverkan, medan Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker delar en gemensam kontakt. Uppgifterna finns på polisens sida om grannsamverkan i regionen. Om du inte hittar rätt person kan du ringa 114 14 och fråga efter samordnaren för grannsamverkan där du bor. Läs också informationen på Samverkan mot brotts webbplats.
Tänk också på att skyltar längs en väg eller på allmän mark kan kräva tillstånd från väghållaren, till exempel en vägförening, samfällighet eller kommunen. Fråga innan ni skruvar upp något på en stolpe som inte är er.
Vad skylten gör
Skylten fungerar på två sätt. Utåt signalerar den att någon lägger märke till främmande bilar och personer som rör sig mellan husen. För den som letar efter ett lätt mål kan det vara skäl nog att välja ett annat område. Inåt påminner den grannarna om att de har lovat varandra något.
Stöldskyddsföreningen hänvisar till att risken för inbrott är 36 procent lägre i bostadsområden med grannsamverkan. Det är grannsamverkan som helhet som ger den effekten, inte skylten i sig.
Vad skylten inte gör
Skylten låser inga dörrar. Den ersätter inte ett godkänt lås, ordentlig belysning eller att man säger till grannen innan man reser bort. Och den ger inte de boende någon särskild befogenhet. Ingen ska ingripa själv mot en misstänkt person.
Exempel från Danderyd
Danderyd visar hur långt det kan gå när många är med. Enligt kommunen finns där cirka 250 registrerade grannsamverkansområden med fler än 5 000 adresser. Dessutom kör frivilliga så kallade grannsamverkansbilar runt i kommunen dagtid, när de flesta bostadsinbrott sker enligt kommunen, och larmar polisen om de misstänker brott. Den som vill köra går först en kort utbildning på en och en halv timme. Skyltarna på gatorna där är alltså en synlig del av ett större arbete.
När skylten väl sitter uppe
Se skylten som en påminnelse att hålla grannsamverkan levande. Byt ut den om den blir blek eller skadad, välkomna nya grannar in i gruppen och gå igenom kontaktlistan någon gång om året. Då betyder skylten det den ska.